The Panthers från
Tallåsen utanför den lilla orten
Ljusdal i Hälsingland bildades 1963 av gitarristen
Jan-Erik Rehn.
Övriga medlemmar var
Roger Eriksson, trummor,
Leif Östberg sång och gitarr, samt
Sven-Rune Thorell, bas. Jan Fosshaug
var bandets sångare under åren 1963-64 och
Börje Bergström spelade trummor 1962-63.
Jan Björkbom, gitarr, spelade senare med
Nya Panthers.
The Panthers kom att bli ett av Sveriges populäraste popband.
Spelningarna och PR-engagemangen ordnade den energiske managern och senare bokförfattaren Kjell E. Genberg (även manager för The Lee Kings).
Musiken de spelade var en blandning av merseybeats, R&B, folkmusik, popballader och instrumentallåtar av deras favoritband The Shadows. De skrev tillsammans med sin
manager Kjell E. Genberg en del eget material och släppte 5 singlar. Någon egen profil skapade aldrig The Panthers. Som så många andra
popband vid den här tiden blev det mest covers på engelska och amerikanska låtar.
En charmerande poporkester eller Tallåsens elorkester som någon skrev i en Hälsinge-tidning. Bandet repeterade i föräldrahemmet
som med tiden blev en populär samlingsplats för andra popband på turne. Dit kom grupper som The Shanes, Streaplers, Moonligthers, Trio me´Bumba,
The Sleepstones med flera. Här stannade de till för att koppla av från stressande spelscheman, spela fotboll och träffas helt enkelt.
1964 vann The Panthers en poptävling för norrlandsband, nämligen i Edsbyn på en tillställning kallad The Electric Pop Festival. Priset var ett
grammofonkontrakt. De skulle få spela in en singelskiva. Efter tävlingen hade bandet engagerat sångaren Jan Fosshaug och i
februari 1964 begav sig pantrarna till Stockholm för att i Europafilms stora studio spela in de redan bekanta låtarna Corrine,
Corinne och Just Walking In The Rain. I september 1964 hörde Karusell/Polydor av sig igen. Den första singelskivan hade sålt
rätt bra. Skivbolaget ville ge The Panthers en chans till.
Någon placering på Tio i Topp fick aldrig bandet. Andra bullar blev det
dock på Hälsinglands egen Tio i Topp. Där slog Hey Woman högst oväntat ut The Beatles. Låten låg etta i två
veckor.
The Panthers upplöstes 1968 men har gjort några framträdanden under senare år.