Engelsk popgrupp bildad 1962 i London. Gruppens medlemmar var från början Johnny Vallons (sång), Pete Chapman (gitarr),
Buzz Nelson (bas), samt Derek Skinner (trummor). Både Vallons och Skinner hann lämna gruppen före 1964. De ersattes av
John Murray (sång) och Erle Morgan (trummor).
Många engelska popband hade vid den här tiden bokade spelningar i Sverige innan de slog igenom och blev världskända. The Hollies var
ett av banden som gjorde långa turneer i landet. De engelska popbanden var stora förebilder för de svenska popgrupperna. De
försökte efterlikna dessa både vad gällde klädstilen, musiken och instrumenten. På svengelska framförde de oftast, med
blandad framgång, covers på både engelska och amerikanska hitlåtar innan de mest framgångsrika banden började skriva egen musik
och text.
I England var det mycket tuff konkurrens mellan banden så det engelska popbandet DeeJays eller Johnny Vallons &
The DeeJays som de hette 1963 satsade helt på en karriär i Sverige. De blev inte särskilt kända i några andra länder än
de i Norden. De kom hit för en två-månaders turné men blev kvar i Sverige under närmare 5 år.
Med låten Long Tall Shorty kom genombrottet för The DeeJays 1965. Den hamnade på den så viktiga Tio i Topp-listan.
Ett i de flesta fall måste för en popgrupps överlevnad. De hade samma år även den egna kompositionen Blackeyed Woman vilken
nådde tiondeplatsen på listan. Fler framgångsrika låtar var Zip-A-Dee-Doo-Dah (Polydor), Bombom och tio i topp-ettorna
Dum Dum (Marble Breaks And Iron Bends) och Baby Talk.
Alla utgivna på The Hep Stars skivbolag Hep House. Benny Andersson både spelade på och producerade några av deras låtar.
1966 ersatte Clive Robin Sarstedt, känd som Clive Sands, John Murray på sång. DeeJays upplöstes 1968.
En av bandmedlemmarna, trummisen Erle Morgan, bosatte sig i Sverige.
