Gruppen bildades i Malmö 1962 som
Toni Lee and the Fenders men bytte 1964 namn till
The Beatchers.
Stilen var ruffig engelsk rhythm & blues. Ofta med en
"fuzzad elgitarr" vilken dominerade bandets sound.
Fuzzboxen var trummisen P-O Alms egna uppfinning. Boxen blev en succe och alla popband värd namnet
hade snart en fuzzbox. Namelosers gjorde troligtvis den första hårdrocksinspelningen i Sverige med låten
Do Ao. Den fanns med som en av fyra låtar på Bildjournalens Toppskiva. Förebilder var engelska band som Kinks,
Rolling Stones och The Who.
De fick skivkontrakt med Viking Records och spelade in en EP-skiva där en av låtarna New Orleans
gick in på Tio i topp året 1965.
En strid om rätten till bandnamnet The Beatchers blossade upp. Ett popband från Göteborg kallade
sig också för Beatchers. De hävdade bestämt att de var först med namnet.
Malmöpågarna förlorade namntvisten efter ett domstolsbeslut.
Radio Syd, en piratradiostation som drevs av Britt Wadner från fartyg i Öresund, utlyste en namntävling.
Det vinnande förslaget blev fyndiga The Namelosers.
Gruppen gav åter ut låten New Orleans och nådde, under det nya namnet, en tredjeplats på Tio i Topp.
För övrigt The Namelosers enda låt och listplacering på Tio i Topp. Uppföljaren The dog floppade liksom
den sista singeln med bandet, Land of 1000 dances.
Namelosers medverkade även i dokumentären Rolling Like a Stone från 2005 av Stefan Berg och Magnus
Gertten. Allt kretsar kring en filmrulle från året 1965. Den är filmad under en fest i Ola Ströms (Gonks)
föräldralägenhet i Malmö. Gonks, Namelosers, vanliga tjejer och killar och då "okända" The Rolling Stones
var med på festen. The Namelosers upplöstes slutligen 1967. De återförenades första gången på KB i
Malmö i december 1986.
historik 1962-67
